torsdag 31 januari 2019

När ”dessvärre” är det fulaste ordet.

För ett par veckor sedan damp ett meddelande från förlaget ner i mailkorgen. Meddelandet innehöll i korthet:
- en del ros
- ett ”dessvärre”
- ett lektörsutlåtande.

De läser gärna manuset igen om jag väljer att skriva om, och det känns som om jag har varit här förut. Liksom.

Skillnaden mot förlagsrundan med spänningsmanuset, är att jag har tillgång till hela förlagslektörens utlåtande den här gången, och där finns rätt så tydliga anvisningar att jobba efter. Dessutom är problemen inte alls lika stora med det här manuset (ev. lär man sig något ändå, med tiden?), och jag upplever att det som påpekas är sådant som jag varit medveten om ändå, och som nu känns solklart.

En annan skillnad är att jag känner mig lite trött. Hur många gånger är en människa kapabel till att ladda om? Eventuellt börjar jag nå mitt max. Åtminstone kände jag så under ett par veckor, men så idag lossnade motståndet, och jag känner mig rätt så pepp igen. Eller, jag känner mig snarare jättepepp.

Avser att börja peta i manuset under helgen.

(Dessutom; jag mailade ett annat förlag för att fråga hur det går, och de meddelar att de fortfarande läser. Så, likt en dåre klänger jag mig fast vid hoppet :-D )

12 kommentarer:

H sa...

Wow, det är ju riktigt goda nyheter! Känner igen mattheten i att börja skriva om. Igen. Och igen. Och igen... Stor skillnad här dock, att få hela utlåtandet istället för några sammanfattande rader! Vilken lyx, ett ”gratis” lektörsutlåtande, är ju ändå värt en hel del. Utöver chansen att det faktiskt blir något denna gång. Hejja hejja!!

Elin Säfström sa...

Du är på så god väg nu! Bara att kämpa på rätt in i kaklet!

Annika sa...

Åh, tack Helena! Skulle svarat tidigare, men liten blev sjuk och den episka skrivhelgen förvandlades till episk tvätthelg.
Men ja, det här är goda nyheter, åtminstone efter lite tid att ta in det :)

Annika sa...

Tack Elin! Exakt, in i kaklet!

Eva sa...

Goda nyheter ju! Gratis lektörsutlåtande och du verkar på det klara med vad som ska ändras. Och att det andra förlaget fortfarande läser. Förstår samtidigt din känsla av trötthet. Ta en paus och på det igen. Heja!

Annika sa...

Tack Eva, har pausat och är taggad nu på att skriva :)

Skriva läsa leva - Helena sa...

Trist alltså. Men hey, ett lektörsutlåtande är ju inte fy skam. Och du är ju nära. Det känns verkligen så. Men fattar verkligen om det känns trögt. Håller på dig och hoppas förstås att du blir antagen så jag kan få läsa något snart. :)

Annika sa...

Tack Helena:) Och detsamma, jag skulle verkligen vilja läsa något utgivet av dig också!

Louise Baumgärtner sa...

Har varit i exakt samma situation. Ett stort förlag, som gett mig lektörsutlåtande och såg fram emot att få min omarbetade version. Så sa dom. Och sedan - nej! Jag blev så djupt besviken, trodde jag var på väg mot kontrakt. Men det blev också en STOR uppmuntran, när jag hämtat mig, att jag kommit så långt och det är så man ska se det. (När man hämtat sig;) Det där berömda nålsögat, så SVÅRT att komma igenom...Jag tröstade mig i flera år med Emelie Schepp, som inte blev antagen, men gav ut själv. Och det gick ju bra. Och min bok har också gått bra (även om jag inte kan jämföra mig med hennes framgångar). Så det är inte slutet, bara en milstolpe på vägen. Att du nästan nådde ända fram. Kram!

Annika sa...

Louise: Nålsögat är fan mikroskopiskt :-D Detta är andra gången jag ombeds skriva om, och liksom du fick jag det där nejet första gången. Skrev senaste manuset i någon typ av revanschlusta efteråt, och det var ju en jättebra drivkraft skulle det visa sig. Om det inte funkar med traditionellt förlag nån gång, tänker jag att jag ger ut själv när den digitala bokrevolutionen kommit på allvar (är liksom inte typen som har travar med böcker i garaget :-). Det är jättekul att följa dig och andra som i någon mån sköter delar av sin marknadsföring etc själva, bara för att få se hur man kan göra.
Har föresten lyssnat på din bok under veckan :-)Intressant hur hpn liksom fastnat känslomässigt i det som varit innan.

Louise Baumgärtner sa...

Oj, vad kul att du lyssnat (färdigt)? på min bok. Och nervöst! Men jag börjar vänja mig, faktiskt. Och jag har tyckt att det har varit kul att fixa med min egen marknadsföring, och vara min egen boss s a s. Nu när jag är utmattad är det skönt också, ingen sätter press på mig. Inget ont som inte har något gott med sig;)

Annika sa...

Jodå Louise, jag har lyssnat färdigt :-) Det var svårt att sluta.