söndag 16 december 2018

För att inte bli galen.

För att inte förlora förståndet i all den här väntan på förlagssvar, har jag begravt mig i ett helt nytt skrivprojekt. Ska ge mig på en historisk roman, tänker att min grej är att hela tiden hoppa på en ny genre, så varför inte fortsätta på det inslagna spåret.

Har ägnat en vecka eller så åt research, och kan bara konstatera att det är lite för roligt, det här att läsa in sig på ett intressant ämne. Är historienörd, och inte av slaget kan-alla-årtal-och-kungar-och-krig, utan jag snöar hellre in på hur den andra delen av befolkningen, den större delen, faktiskt hade det. This is where I win my time back, liksom, det lönar sig att ha lite folklig historia i ryggen när en ska skriva om vanligt folk.

Sen så är det ju en roman det här ska bli, och inte en historielektion. Känner att jag tar mig lite konstnärlig frihet faktiskt, för HUR skulle någon förståsigpåare kunna säga att mina karaktärer inte skulle bete sig si eller så, när det faktiskt är jag som har hittat på dem. Har inte tänkt precisera tid eller plats heller, bara för att jag inte känner för det.

Tänker sammanställa min research nu under veckan, men sedan är det nog dags att börja få ner det här på pränt.


Något att glo på för att komma i stämning, och inte i julstämning. I den välkända historiska tidsperioden "förlängesedan" som jag tänker skriva om, där är bjällror flitigt förekommande även när det inte är jul. Bjällror är högst relevanta också, för del 3-6 i dystopierna. Eventuellt finns ett släktskap här, som jag inte riktigt har utforskat färdigt ännu.

8 kommentarer:

Louise Baumgärtner sa...

Alltså, jag förstår dig till fullo. Man blir baskemej GALEN av att vänta på förlagssvar... Håller tummarna fortsatt här i vår, för dagen, snötäckta by. Låter väldigt spännande, och kreativt med historisk roman!

Annika sa...

Louise: Det är en av många fina saker i bloggvärlden, att en inte är ensam om att ha eller ha haft dom här känslorna efter ett förlagsinskick! Tack för hållna tummar, och så mysigt med snön :-)

Helena sa...

Ja, jubel och cymbaler som ackompanjerar bjällrorna här söderifrån! Ljuv musik för öronen, nya skrivprojekt måste vara bästa medicinen mot förlagsvänt som allvarligt talat börjar gå mig allvarligt på nerverna nu.

Ny genre = superkul!
Historiskt = topp, då har romanen redan en intressant aspekt med sig från start som ger viss höjd klättra vidare från.

Heja dig!!

Eva sa...

Vad smart att du hänger dig åt ett nytt projekt under tiden. Ja, man blir galen av att vänta. Jag blir just nu galen på mig själv att jag aldrig blir klar så att jag skicka in till förlag för att just hamna i din situation ...

Annika sa...

Helena: Iiiiiieh, vilken entusiasm! Tack!
När den här förlagsomgången är över ska jag verkligen ta ett litet brejk från inskick, och bara skriva. Nytt manus är SUPERKUL!

Annika sa...

Eva: Haha, ja men det är något skönt ändå med den där känslan just innan inskicket, när allt fortfarande är möjligt och man ser framför sig hur någon springer genom korridorerna med ens manus och bara ”jag har hittat det!!”. Sedan väntar man ett halvår på svar och inser att den där ”någon” nog springer väldigt, väldigt, sakta.

Marie sa...

Låter som en bra plan, jag fortsätter hålla tummarna hårt för dig ✊✊

Själv fick jag till slut nej på mitt omskrivna manus (som i ny version innehåller kapitel från förr i tin’, så kul med researchen) och nu har jag börjat ett nytt jobb som anställd, ska lära mig det men sen blir det att ta nya tag.

Annika sa...

Marie: Neeej, så tråkigt att det blev nej! Kommer du att skicka någon annanstans?
Roligt med nytt jobb, dock. Gratulerar till det! Och tack för hållna tummar :-)