tisdag 18 oktober 2016

Obra, men ändå bra.

Jag och sambon brukar prata engelska när fyraåringen inte bör förstå vad vi pratar om. Nu börjar hon vara hyfsad på att förstå vanliga engelska ord och uttryck, så vi gick över till tyska. Bara det att hon förstod det också. Det visade sig att en av kompisarna pratar tyska hemma och lär sina vänner på dagis. Nu återstår sjörövarspråket, lite jobbigt dock att det tar sån tid att få ur sig det man vill ha sagt.

4 kommentarer:

Carina Deckner sa...

Serbokroatiska tror jag på....eller att ni lär er morse och blinkar med ögonen...hi hi....hon är fin lilla K

Anonym sa...

Jo, hon är som en gullis :-) Morse låter enklare än serbokroatiska att lära sig, risken är att hon knäcker koden väldigt snabbt :-)
//Annika

Marie: Mitt skrivliv sa...

Sjörövarspråket? Det pratar ingen hemma (i vår bekantskapskrets iaf) 😉

Annika sa...

Haha, det kanske bara kallas så lokalt här omkring :-D När man kör in en vokal, "å" , mellan alla konsonanter och bokstaverar orden. Väldigt omständigt sätt att prata, men hon fattar noll :-) Astrid Lindgren uppfann tror jag, och nu säger min kollega här (som jag frågade) att normala människor kallar det rövarspråket.