onsdag 8 juni 2016

På spaning

Jag har en spaning. Är förmodligen sist på bollen, men det skiter jag i.

Den 8 november 2016 avgörs presidentvalet i USA, och nu ser det ut som om demokraternas kandidat blir Hilary Clinton. En kvinna. Tydligen fortfarande en sensation år 2016, trots att halva mänskligheten består av just kvinnor. Tycker snarare att just den sensationen är den verkliga sensationen.

Nåväl, min spaning består av att en kvinna in charge har normaliserats hos den vanliga tv-tittande människan de senaste åren. Några exempel:

- Veep, där Julia Louis Dreyfus spelar Selina Meyer, den ständiga tvåan som jag antar till slut blir nr 1 (har inte sett senaste säsongerna). Propaganda, maskerad som ironisk humor.

- Divergent-serien där Kate Winslet spelar Jeanine, en presidentliknande person

- Hungerspelenfilmerna, Julianne Moore spelar Alma Coin, en president som inte är inställsam över huvud taget.

- Parks and Recreation, Amy Poehler som bästa Leslie Knope, förvisso inte en president  (även om det antyds att det kanske blir så, sedan), men en kvinna som klättrar uppåt och som inte ber om ursäkt för sig själv ett smack.

- The Iron Lady, en film jag inte sett men där Meryl Streep  porträtterar 

Margaret Thatcher, kvinnan som lyckades bli en livs levande maktfaktor.

- Indipendece Day: Resurgance, som har premiär den 24 juni 2016. Känns inte som en tillfällighet att en mastodontfilm som premiärar mitt i valrörelsen har castat Sela Ward som president (om hon nu inte framställs som ett våp som puttas åt sidan av nån tönt som skriker högt och gestikulerar yvigt, men det känns inte så troligt).

 

Slut på spaning.

Inga kommentarer: