fredag 9 oktober 2015

Meddelande från en kvällsuggla

Jag har under olika perioder i livet haft tid att skriva under vitt skilda tider på dygnet. Ibland har dagarna brett ut sig som ett hav av skrivtid, och ibland har det bara funnits några futtiga timmar tillgängliga varje månad. Det som slår mig nu, med ett förskolebarn att hålla liv i samt arbete under dagarna, är att jag nog aldrig producerat så mycket text som jag gjort de senaste tre åren (perioder med rökt hjärna undantagna).

 

Det sägs att man blir mer produktiv när man blivit förälder och jag tror faktiskt att det stämmer. Jag brukar klämma in ett skrivpass flera kvällar i veckan under den där timmen när barnet har somnat och det inte riktigt är dags än att krascha i soffan för kvällen. Innan barnafödandet var jag inte så disciplinerad. Då, när det fanns obegränsat med tid, var det mycket svårare att faktiskt sätta rumpan på stolen och få fram lite läsbar text.

 

Och så var det ju det där med inspiration. Min hjärna fungerar bäst på kvällen, när intrycken för dagen är slut och det inte finns mer som ”måste” klaras av. När jag har tid att skriva på dagtid (inträffar ytterst sällan) tenderar de styckena av texten att bli mer redovisande och uppräknande än vad de är målande. Om jag läser ett av mina manus i sin helhet kan jag lätt plocka ut vilken tid på dygnet jag skrivit vad. Styckena jag producerat på kvällen är väldigt mycket bättre och hur mycket jag än försöker reparera det som skrivits på dagtid så är det aldrig där det glittrar till. Jag hjärta kväll, that´s when the magic happens.

Inga kommentarer: