tisdag 19 juni 2018

Inlandet, av Elin Willows

Har läst Inlandet, av Elin Willows. Det är en stram liten roman det här, livet i det lilla samhället beskrivs i korta stycken som inte följer en självklar kronologi ens inom samma kapitel, men ändå finns där ett sammanhang. Det handlar om uppbrott, om att börja om på en ny plats utan att egentligen välja. Att bara finnas till. Jag uppskattade den här boken, särskilt vissa citat som biter sig fast. Att flytta härifrån kräver ingen förklaring.

Behållningen för mig är utan tvekan språket, och även det att jag känner till orten som skildras. Författaren väljer att inte skriva om biltestindustrin som dominerade åtminstone min uppväxt (i det jag antar är det hon kallar för Grannstaden) både vad gäller stämningen och pulsen i samhället. Där tycker jag att det är något som fattas i skildringen, som får platsen att vara torftig på ett sätt som inte speglar det jag levde i.

Det blir stundtals ganska exotiskt även för mig, den här beskrivningen av ett ungdomsliv på Platsen (eller ”Plassn” som de infödda skulle kalla tätorten), med bilåkning, hemmafest och att gå till Hotellet på lördagen. Mina ungdomsår spenderade jag i stan, med fik, barhäng och nattbussar. Taxiresor vi inte hade råd med. Om jag skulle få för mig att skriva en bok om den tiden skulle det inte bli särskilt exotisk alls. Snarare en beskrivning av normaltillståndet.



4 kommentarer:

Eva sa...

Intressant om boken och vad du tyckte om den. Din slutknorr var väldigt kul "normaltillståndet", hihi.
Någonstans har jag hört "Att flytta härifrån kräver ingen förklaring", kanske handlade det om den här boken. Ett citat som fastnar är det i alla fall.
Trevlig midsommar!

Bara hittepå sa...

Det är något speciellt med att läsa om den egna hembygden. Det kan så tydligt hur man lever i olika verkligheter fastän man befinner sig på samma plats – apropå att du tyckte att något fattades. För många jag växte upp med har nog det lokala fotbollslaget (framgångsrikt för att komma från ett litet ställe) varit något som präglat uppväxten medan det för mig som har noll sportintresse bara var som en irriterande mygga i bakgrunden. Så om jag skulle skildra min uppväxt skulle det nog fattas något för de flesta.

Intressant att få läsa några reflektioner om ditt läsande, och särskilt när du nu sitter på insiderinformation. :)

Annika sa...

Eva: Ja, man kan säga att jag gjorde motsatta resan mot Elins :)
Hoppas du med hade en trevlig midsommar!

Annika sa...

Bara hittepå: En irriterande mygga i bakgrunden, jag dööör :-D
Och ja, det är verkligen speciellt att läsa om hembygden, särskilt när någon likt Willows väljer att inte spela på det exotiska (hon valde bort biltrstindustrin för att dämpa exotismen), utan skildrar på ett fint sätt men utan att fjäska.