måndag 12 mars 2018

Dystopi vs Utopi.

Har alltid (nästan) skrivpaus från torsdagkväll, till söndagkväll, för att inte bli galen/galet trött, och för att ge mig själv tid till att tänka.

Under helgens tre skrivfria dygn ploppade det upp tankar på att det som är en dystopisk tillvaro för någon, är en utopi för någon annan. Och den där andra är hjälte i sin egen berättelse. Känner att det gav en ny förståelse för min antagonist, och för min villain (som inte är samma person i den här berättelsen).

Den här tankegången kom väl till pass under upplösningen, som jag tagit tag i under ett par skrivpass nu. Återstår typ en miljard skrivpass till, känns det som, för att få ihop det här.

Det var bara det jag ville idag :-)

6 kommentarer:

Helena sa...

Ja, en miljard skrivpass känns rimligt. Har samma känsla för mitt manus just nu. Ja det där är en intressant tanke du hittade, motstridiga intressen. Vem har rätt och vem har fel. Egentligen. Och vem bestämmer vem som har rätt och vem som har fel, läsaren?

Bara hittepå sa...

Det där med att alla karaktärer måste vara sina egna hjältar är otroligt sant. Jag tänker också mycket i de där banorna just nu. Min antagonist blev lite för komplicerad i tidigare versioner och jag tror att det beror på att jag försökte motivera och ursäkta för mycket. Men antagonisten tycker ju att hen gör rätt. Där behövs inga svepskäl för att rättfärdiga det. Nu försöker jag vara rakare och lita på att karaktären håller som hen är. Jag är fortfarande inte helt nöjd med mina lösningar, men jag hoppas på att det ger sig under arbetets gång. Håller tummarna för oss båda. :)

Elin Säfström sa...

Jag såg mest "en miljard skrivpass" här. Ain't that the truth.

Annika sa...

Helena: Rimligt var ordet! Hoppas på lite mer dynamik (alltså inte budskapet tryckt in i läsaren) om flera ”kan ha rätt” i sin egen verklighet. Men det är klart, författaren styr nåt alldeles oerhört!

Annika sa...

Bara hittepå: Jaaa, det ursäktas och motiveras in absurdum hos mig! Jag kör copy paste här på ditt inlägg, in i min hjärna inför redigeringen. Inga svepskäl! Och håller inte karaktären så behöver jag jobba mer på den, inte försöka ”snacka upp” den. Tummarna hålls här med :)

Annika sa...

Elin: Amen på det.