fredag 26 januari 2018

Läser.

När jag är trött (som jag är just nu) läser jag antingen YA eller så böcker som inte är av modell tegelsten. Den senaste tiden har det blivit några tunna böcker som visade sig vara lyckade val. Känner läsglädjen komma krypande och ska ägna helgen åt läsande, vid sidan av snöskottning. Några av böckerna var dessa:


’Hon som vakar’ av Caroline Eriksson, en föredömligt kort och välskriven bok. Jag hade lite svårt att riktigt greppa huvudpersonen, men misstänker att hon med avsikt ska kännas distanserad, sett till hur berättlsen är uppbyggd. Det är alltså skrivenbestseller-Caroline som författat, som även skrivit eminenta ”De försvunna”, men jag tyckte faktiskt bättre om den här boken.

 

’Orkidépojken’ av Helena Dahlgren. Väldigt välskriven kortroman som jag klämde i en sittning, mest för att den inte gick att lägga ifrån sig. Författaren rör sig i samma universum som där Twin Peaks utspelar sig, och det slog an en sträng hos mig som var besatt av serien när den kom. Har inte vågat se om de gamla avsnitten eller titta på de nya, då jag inte vill att förtrollningen ska brytas. Alltför ofta åldras inte kulturella upplevelser väl, och jag föredrar dem i ljust minne bevarade. Missa inte Helena när hon gästar fina podden ”Debutera eller dö”.

 

Tidigare läste jag ’Smekmånader’ av Mikael Berglund, och nu även ’Ett föremåls berättelse om obesvar’. Den senare om Judit som på sextonhundratalet drar från kusten och ut i vildmarken där hon undviker mänsklig kontakt, men ändå tycks ha folk inpå sig mest hela tiden. Krigets baksida utgör fond för berättelsen; här pågår en jakt på silver i de svenska fjällen, knektar och skatteindrivare härjar befolkningen, likväl som rekryteringar till armén. Jag tycker att samexistensen mellan ”nomader och bofasta” klingar ovanligt sant, och det var för mig den största behållningen med läsningen, vid sidan av språket.

 

 

 

4 kommentarer:

Helena sa...

Tack för tips!

skrivalasaleva sa...

Att läsa för återhämtning tycker jag också fungerar bra. Men i mitt fall gör det inget om böckerna är långa eller ingår i serier. Du nämner flera här som väcker intresse. Alltid kul med lite tips. :)

Elin Säfström sa...

Orkidépojken är verkligen bra. Så himla annorlunda. Vad hon kan skriva, den där kvinnan. Svårt att fatta att hon är debutant, i någon mening.

Annika sa...

Roligt om jag kan glädja någon med tips, hörrni :-)
Återhämtning medelst läsning är toppen, och mentala tröttheten lättade betänkligt av orkidépojken. Hade gärna stannat lite längre i Hannas berättelse.