onsdag 19 april 2017

Tilel.

Igår berörde E.L. Dezmin det här med titel i ett inlägg. Jag kan bara konstatera att jag inte tycker om att ge mina texter en titel. Alltså, jag tycker verkligen inte om det. Trots överaktiv fantasi låser det sig när jag ska bestämma ett namn för hela rasket.

Hur tänker man; ett ord, flera ord, något talande, något kryptiskt? Svenska, engelska eller kanske något annat språk? Tycker flera av er andra har smashing titlar på era projekt och undrar hur ni resonerade?  :-)

Jag brukar köra med ett (hemskt) arbetsnamn, för att hitta på något bättre senare. Har provat tänka att det nog ploppar upp en titel när jag minst anar det, om jag bara inte pressar fram det, bara det att det aldrig händer.

Känner en viss titelpanik, har kört mer än halva första redigeringsrundan utan att ha kommit på riktigt vad jag ska kalla manuset. Det här är tänkt att bli en serie och då känns det extra viktigt vad titeln blir, då serier ofta får ett samlingsnamn som härstammar från del ett (känns väldigt relevant det här med serietänket, innan färdigställandet av den extremt icke antagna första delen).

Jag förstår att titeln nog knappast är det som stjälper ett projekt, önskar bara att jag kunde få bort följande ord ur huvudet (som en förläggare/redaktör yttrade i någon av alla de poddar jag lyssnar på) ”Ibland säger titeln mer än tusen ord”. Shit pommes, no pressure liksom.

Roligare än att klura på titel är det att googla/skissa på omslag, där har jag ca en miljard uppslag och idéer :)

14 kommentarer:

Elin Säfström sa...

Ok, här kommer jag igen med min vanliga litania: Titel bestäms i samarbete med förlaget och ditt manus kommer inte att bli refuserat p.g.a. dålig arbetstitel. Jag lovar.

Titel ÄR svårt. Vi har haft ändlösa diskussioner kring båda mina (snart) utgivna titlar. Men, som sagt, du kommer inte att vara ensam om det när det väl gäller.

Annika sa...

Elin: mycket bra pepp där i titelångestträsket :)

Eva-Lisa sa...

Ja, det är inte enkelt det där. Ibland när jag ser en titel på en bok kan jag önska att jag kommit på den själv :) Samtidigt måste ju titeln passa med innehållet i boken.
Jag har också titelpanik just nu och det har aldrig hänt tidigare :o
Något av det snyggaste jag vet är när titeln låter gåtfull och samtidigt anspelar på något underliggande budskap i boken. Som "När lammen tystnar" t ex. Bara titeln gör en ju nyfiken och sen är ju både boken och filmen jättebra också! :)
Så, kanske är det i de banorna du kan fundera? Bara som ett tips :)

Annika sa...

Eva-Lisa: tack för tipset :) Är inne på flera ord åtminstone, snarare än ett nu och det är ju precis den där närlammentystnar-effekten man vill åt med sin titel; nåt assnyggt som säger något om tonen i boken. Gillar titeln på din WG, du kommer säkert att komma på något lika smashing till nästa :)

skrivalasaleva sa...

Titlar tycker jag är helt omöjliga. Med två aktuella manus som jag likt du förväntat mig att jag ska få en sorts titeluppenbarelse till, utan att få det, har jag nu sänkt mina titelförväntningar totalt. Jag har kapitulerat. Och jag finner stor tröst i att jag vet att förlagen inte kräver att boken ska komma färdigpaketerad, utan att de faktiskt hjälper till med en massa bra saker, som baksidestexter och titlar.
Men visst, det hade varit kul om arbetsnamnet varit något annat än typ huvudkaraktärernas namn eller smeknamn. ;)

Annika sa...

skrivalasaleva: Ja jisses, tänk att få en titeluppenbarelse :) Tror jag med ska kapitulera, eller åtminstone inte låta mig nedslås av att arbetsnamnet kanske blir kvar.

Helena sa...

Hm, kan inte riktigt tolka vad personen kan ha menat med det där citatet utan att ha hört det i sitt sammanhang men låter ju onekligen lite småkonstigt tycker jag spontant. Kan inte minnas en endaste bok där jag tyckt titeln varit särskilt viktig men så är ju inte tusen ord så mycket i romansammanhang heller :/

Tänker snarare att titeln är en del av marknadsföringen och inte något som primärt har med själva manuset att göra. Något som gör att folk väljer att plocka just din bok istället för någon liknande i hyllorna. Och inte har som främsta syfte stt lyfta läsupplevelsen av resten av boken när man väl köpt boken och börjat läsa i den.

Marie: Mitt skrivliv sa...

Alltså, jag fullkomligt älskar dina inlägg. Det är som om du har ett sådant jäkla bra grepp på ditt manusjobb och så dyker sådana här små panikinlägg upp och jag känner SÅ igen mig. Helt plötsligt får jag en attack av prematur följebrevsångest, eller titelpanik där jag plötsligt "inser" att hela projektet är FÖRGÄVES eftersom min arbetstitel är så PINSAM.
Men, till ämnet, jag har oftast en titel när jag börjar skriva, sedan ändras den allt eftersom jag får historien klarare för mig. Mina pinsamhetsattacker kommer bara när arbetsnamnet är för pretto... Sedan brukar jag tänka att titeln har väldigt lite att göra med vad jag väljer att läsa. Den kan ju vara subtil som i Eva-Lisas exempel "När lammen tystnar" och den kan vara solklar som Keplers "Stalker", det är ändå beskrivningen av boken som avgör - och framsidelayouten. Lockar den eller ej?
På tal om framsidelayout och pinsamhetsbeteenden, jag brukar pyssla med hittepå-framsidor bara för att det är kul, ingen kommer någonsin att se dem. Men det peppar mig i alla fall och då fyller leken sitt syfte. Gör du alltså också det?

Katarina sa...

Ja, det där med titlar... Det är alltid en kamp. Bara en gång har en titel kommit till mig före boken ens, men den är fortfarande outgiven så jag vet inte vad jag hade för det, hehe.
Jag är imponerad av de där som lyckas hitta enordstitlar som inte redan finns, sånt är imponerande. Läckberg är bra på det. (eller om det är hennes förlag då kanske). Min nuvarande titel dök upp när jag bollade titelfrågan med en annan person, så det kan jag rekommendera, att brainstorma tillsammans med någon, gärna nån som läst manuset och förstår vad du vill åstadkomma. Om man bara får spåna ett obegränsat antal idéer så brukar något ta form för eller senare. Let them out!

Annika sa...

Helena: Skön tanke det där att titeln är en del av marknadsföringen (men så får jag panik igen och tänker att jag marknadsför min bok till förlagen, måste chilla lite tror jag). Förhoppningsvis ser förlaget igenom värdelösa arbetstiteln, och kanske tänker att en författare är bättre på att producera långa texter, än säljande oneliners :-)

Annika sa...

Marie: Tack :) Tror dom här panikinläggen hör lite ihop med en förmåga att i perioder bli lite dramaaatisk över skrivet, allt är VÄRDELÖST, plååågad konstnär, etc. Jobbigt, men helt normalt (?).
Håller med om att titeln inte har så mycket att göra med bokvalen, MEN om titeln är jättebra så höjer det allt ett snäpp tycker jag. Kan det vara så att titeln hänger lite ihop också med ifall en bok kan bli en snackis? Jag tänker tex ”Gone Girl”, ligger så himla bra i munnen och säger en del om vad man får läsa sedan.
Ja, jag erkänner, jag skissar (fult och för hand) på hittepå-framsidor, har en mängd länkar till snygga böcker i ett dokument också, så den där fula framsidan har liksom en grund i verkliga framsidor som jag gillar. INGEN kommer att se mina heller, vrider mig i pinsamhet bara jag skriver om eländet.

Annika sa...

Katarina: Ja, de där unika enordstitlarna imponerar på mig med. Har nästan alltid ett enda ord som arbetsnamn på mina manus, och när jag sedan googlar finns redan flera utgivna böcker med samma namn på antingen svenska eller engelska.
Titeln på din senaste är riktigt bra tycker jag, och matchar dessutom uttrycket i omslaget, precis som man vill att det ska bli en gång!
Tack för tipset, ska se om jag hittar någon person att brainstorma med :)

Carina Deckner sa...

Moster??? *ler inställsamt*

Carina Deckner sa...

Moster??? *ler inställsamt*