måndag 16 januari 2017

Vecka 9, 3 823/25 200 ord.

Under veckan skrev jag 3 823 ord, och manuset omfattar nu 25 200 ord totalt.

 

Det var riktigt roligt att komma igång med skrivandet igen, jag har faktiskt enbart känt skrivglädje under veckans fyra pass och det var länge sedan som det var så. Jag har inte skrivit en rad sedan torsdagkväll till förmån för annat. Har hunnit med att vara social och även spelat med mitt gamla band, så oerhört roligt även om låtarna inte direkt satt som en smäck då det var flera år sedan som vi träffades allihop.

 

Min huvudperson har också haft en trevlig period, mycket för att väga upp för allt elände jag utsätter henne för. Under veckan har hon träffat en ny vän; en bikaraktär jag egentligen tänkte ha med i endast ett kapitel, men personkemin var fin så han får bli kvar och utvecklas tillsammans med henne, känner jag.

 

Jag har fått ner drygt en tredjedel av handlingen nu, och jag känner att det är lite rörigt. Scener behöver flyttas om, helt eller delvis, och vissa skeenden går lite för fort. Tidigare är det saker som skulle fått mig att i panik börja skriva om under råmanusfasen, men nu lutar jag mig vis av erfarenhet tillbaka och jobbar framåt i stället. Redigeringen är till för att fixa sådant här, och det finns ingen mening för mig med att börja peta i det nu, då förutsättningarna ändå kommer att förändras flera gånger till under råmanusets tillkomst.

 

Jag hoppas att ni allesammans får en trevlig vecka, med eller utan skriv!

 

10 kommentarer:

Helena sa...

Roligt att höra om skrivglädjen! Och bandet, ni kanske kan spela på releasefesten för boken sen :)

Annika sa...

OM det blir releasefest någon gång så vore ju det ett alternativ för "underhållning" :-D Tur att det nog ligger eoner av tid bort, vi behöver öva väldigt mycket!

Marie: Mitt skrivliv sa...

Det här inlägget andades verkligen lugn, skönt att läsa. Och att erfarenheten gör att du väljer att inte börja pilla i råmanuset (jag jobbar också på den biten).
Intressant hur en karaktär kan dyka upp och liksom fastna, men det är väl som med människor, vissa får vi en speciell känsla för direkt.

Annika sa...

Ja, det var verkligen en helt oväntad vändning att just han skulle fastna, men det är väl bara att tacka och ta emot när det blir lite "magiskt" i skrivet:-)
Skönt att höra att någon annan också jobbar på att inte pilla i råmanuset, undrade just om det var rätt väg att gå, men nu känner jag mig stärkt i det. Tackar :-)

Eva-Lisa sa...

Det är så roligt när sådant där inträffar, tycker jag. När karaktärer som man egentligen inte tänkt få ha så stor roll, plötsligt visar sig passa så utmärkt att man ger dem mer utrymme. Så var det för mig med t ex Jaques i Limboserien :)
Vad spännande att du är med i ett band! Vilken roll har du där? :)

Annika sa...

Ja, det är så kul när någon oväntad får ta plats! Bandet är en avknoppning från vart gamla revygäng, jag sjunger (gärna understämma, tycker lead är tråkigt), huvudinstrument är ukulele :-D och jag spelar lite bas ibland samt taktar på taktägg eller liknande. Sjukt kul!

Eva-Lisa sa...

Låter fantastiskt roligt! :)

Annika sa...

Yes :)

Elin Säfström sa...

Verkligen superkul med bandet! Ukulele! Känner inte många som spelar sådan:) Och jättekul att skrivandet tycks funka bra med din medvetna taktik.

Annika sa...

Det KAN vara så att jag spelar ukulele (och i viss mån bas), pga att jag inte blir så bra på gitarr hur mycket jag än övar. Varför plåga sig med 6 strängar om man kommer undan med fyra, liksom :-D