fredag 26 oktober 2012

Hur gööör man?!

Jag skrev en roman för en tid sen. Den blev inte bra. Det tog alldeles för lång tid att skriva, det som kändes aktuellt när jag började var hopplöst mossigt när jag var färdig. Språket förändrades över tiden, från ungdomligt i början till något byråkratiskt, nästan, på slutet.

Nu har jag påbörjat en ny roman som går under arbetsnamnet "Rött" (blod är ju rött, liksom). Men jag känner mig så osäker. Darrig, på nåt vis. Hur gör man, ejenklien?

Att ställa in sidmarginaler etc, det är det enkla. Det finns emineneta guider i ämnet. Att välja genre är lätt det också, i alla fall för mig. Jag gillar det lite mörka, har ofta älskat att läsa gotiska romaner. Svindlande höjder var bland det första jag läste som var "vuxenlitteratur" och jag var fast! (men är det en gotiskt roman...? //Mvh IckeLitteraturvetare). Jag tror det funkar bäst att skriva något som man skulle ha gillat att läsa, så mitt blir mörkt, det står ett hus i centrum, någon dör, det händer konsiga saker. Sambon har slutat fråga om någon dör, numer frågar han hur många jag tar av daga. Han känner mig så väl.

Det svåra är det som inte är så självklart. Att bygga spänningen lagom fort. Att inte beskriva för mycket, utan att lämna lagom mycket upp till läsaren att skapa en egen inre bild av. Finns det något mer irriterande än när läsningen stundtals känns som en doktorsavhandling, som tex när Jean M. Auel skriver? Visst är det bra att vara påläst, det är lättare att skriva trovärdigt då, men hur intressant är det för läsaren att plöja sida efter sida med fakta? Det är inte vad som driver storyn framåt.

Vad är det då som driver storyn? Relationer, kanske. Just nu brottas jag med hur man får relationer och handling att kännas naturliga istället för konstruerade.

Men kanske är det bra ändå att det inte finns något facit för hur man skriver sin roman. För att lyckas tror jag det är viktig att hitta sin egen stil och sin egen röst.

2 kommentarer:

Carina Deckner sa...

En bra bok för mig är en bok som "flyter", inga konstiga utsvävningar i SAOL:s alla skumma ord med ännu skummare betydelse. En bra svenska och inte för många människor till en början så man lär känna personerna allt eftersom. Då kan innehållet var mord eller romantik...

Annika sa...

Inte för många namn och personer i början. Bra! Man vill ju liksom inte ägna halva lästiden åt att bläddra tillbaka för att man inte minns vem som var vem.

Man bör nog försöka skriva enkelt. Och det är SKITSVÅRT! :-D